”Drömmaren – en bok om Sven Hedin”
av Nils Uddenberg, (utgiven på Natur och Kultur)
Den sedan många årtionden nu avlidne forskningsresanden mm Sven Hedin var född den 19 februari 1865 och hade en uppväxt i en Stor- Stockholms familj. Pappan var Stockholms första stadsarkitekt. Om detta har bl.a. Svens 11 år yngre syster – som han var mycket närstående till under hela sitt liv – berättat om i sin bok ”Min bror Sven” (utgiven 1926) och även vidare utvecklat långt senare i slutet av sitt liv i boken ”I minnets blomstergårdar” (1950). Det är alltså om denna ytterst kända svenska forskningsresande i Asien Sven Hedin som Nils Uddenberg skrivit sin senaste och mäktiga bok - som utkom våren 2023 på förlaget Natur och Kultur.
Hedin började resa österut till Asien redan som ung. Så småningom kunde han organisera allt större forskningsexpeditioner – under många årtionden från slutet av 1800 talet. Efter varje resa utkom omfattande och spännande berättelser i bokform och redovisningar om vad som hänt. Vi är många – inklusive undertecknad - som med stort intresse redan i gymnasiet plöjde tjocka band i flera delar med kartor och allt. Det la grunden för ett stort Asien intresse och inte minst om Tibet. Ett exempel är de tre tjocka volymerna om Trans Himalaya området. Det var därför så oerhört intressant att för mig - i en mycket senare del av livet - genom den då nya Svensk-Tibetanska skol- och kulturföreningens arrangemang i början av 1990-talet få kunna själv få resa till Tibet. (Det var också då som den första av föreningens - senare totalt 108 - skolor började ta form). Det var ju då verkligen häftigt att 1992 (tillsammans med hela min familj) kunna rent fysiskt ta sig både till platser som Hedin hade besökt under sina expeditioner exv. Shigatse (med sitt berömda kloster Tashi Lhunpo), men också till platser som Hedin så gärna velat komma till, men inte någon gång gavs rätt att besöka av den tidens tibetanska myndigheter. Det gällde inte minst den tibetanska huvudstaden Lhasa.
I Uddenbergs omfattande bok finns denna den andra resan beskriven från sidan 112. (Alla Hedins stora resor finns fint redovisade i boken). Där berättar författaren att Sven Hedin den 14 augusti 1906 bröt upp mot Tibet från sin startpunkt i Nordöstra Indien, under inte obetydligt motstånd från den Brittiska London baserade regeringens uttryckliga order. (Till vilket man kan tillägga att Hedin kringgick detta genom vänners stöd och en snabb start på expeditionsresan för att inte hinna bli hindrad). Uddenberg noterar att en hög tjänsteman i den Brittiska Indien förvaltningen - nämligen vicekungens närmaste man James Dunlop Smith - möjliggjorde för Hedin att ta sig in i det förbjudna landet – för att citera Hedin själv i sin berättelse om färden - ”genom skorstenen” med stöd av ett kinesiskt pass. (Det finns nedslag i Hedins senare berättelse om hur detta pass kom väl till användning vid försöken att ta sig in till Shigatse och då genom detta diplomatiska indirekta stöd.) (Se också en berättelse av undertecknad om denna episod i ett tidigare nummer av Norbu XXXX-AA).
Det var en brokig karavan som gav sig av från Indien. På sidan 112 i Uddenbergs bok läser vi att expeditionen bestod av 10 muslimer, 16 lamaister, 2 hinduer och 2 kristna. I karavanen ingick dessutom (naturligtvis) ett stort antal djur: hästar, mulåsnor, får, getter och jakar. Vägen in mot Tibet gick via Ladakh. (Välkänt område för Tibetföreningens medlemmar – också för föreningens stödinsatser bl.a. på skolområdet). I boken berättar författaren på s. 113 att ”på vårvintern 1907 nådde expeditionen Brahmaputradalen och Tibets näst största stad Shigatse, där det väldiga klostret Taschi Lhunpo är beläget”.
Det är roligt att läsa om detta i Uddenbergs bok. Inte minst gäller det jämförelsen med egna erfarenheter av vissa av dessa områden – som ovan nämnts.
(Det är oerhört fint att somliga av oss - nästan ett sekel senare - kunde erhålla direkt och egen geografisk erfarenhet på plats genom resor runt i Tibet i arrangemang av den Svensk Tibetanska Skol och kulturföreningen. Det skedde under en politisk period under 1990 talet då sådant fortfarande var relativt möjligt. För att få en bild av en del av Tibets såväl geografi som markörer av viktiga allmänna tibetanska besöksmål som vi då passerade - se fotot av kartbilden från Föreningens arkiv i detta nummer av NORBU). Vid den av föreningens resa som undertecknad deltog i med den egna familjen 1992 så passerade vi Shigatse (dit Sven Hedin så småningom kom – och som fint redovisas i Uddenbergs bok). Och då gjorde vi en ordentlig tur inne i Tashi Lhunpo klostret. Jag minns bl. a. de olika minnesmärkena av tidigare levande tibetaner som uppburit Tashi Lama ämbetet. Besöket inbegrep också exv. ett kort besök i klostrets stora innergård där man ordnat med en stor försäljning av gamla tibetanska textilier, bland annat förkläden som ingår i den tibetanska kvinnliga dräkten, som lämnats som gåvor av tibetaner till klostret vid deras pilgrimsbesök.
Under en annan del av vår resa runt i Tibet (med stöd av några terräng-gående japanska jeepar och en uppsättning tält) kom vi till stranden av den stora sjön Namtso. När vi hade satt upp våra tält under några dagar (se kartbilden) blickade vi över sjön ut mot delar av Trans-Himalaya bergen höga kedja. (Se så pedagogiskt höga de finns återgivna på den tibetanska kartan i kanten av den blåa sjön Namtso.
Jag minns - då jag nu läste Uddenbergs utmärkta bok om Sven Hedin - så kändes det som att i nutid befinna sig i en säregen dubbel projektion av att dels minnas min skoltids läsning om just dessa berg i Sven Hedins stora bokverk (se Uddenbergs bok s.113) – samtidigt som jag nu även befann mig i ett annat minne dvs det som handlade om resan med vår lilla grupp 1992 – och då rent fysiskt i den svala sommarvinden på just denna högplatå. Här var de höga bergen vi hade inom synhåll för oss på andra sidan sjön (Namtso) dubbelexponerade av just de ”gamla” minnen jag hade av berättelserna av Sven Hedin - som jag mindes från min ungdoms intensiva läsning av de tre volymerna Trans-Himalaya.
Jag minns från resan 1992 - och speciellt vid just detta tillfälle när vi stod nere på den långsmala sjöns Namtso:s norra strand så kom – minns jag – utefter den ödsliga grova sandstranden två tibetanska munkar väster ifrån. Först kunde man se dem på långt håll - och senare kom de allt närmare. Det var bara Föreningens ständiga - men unge - generalsekreterare Lama Lodru och jag som just då stod på den ödsliga stranden. Så vi sneddade ner till vattenkanten och mötte munkarna, som då så småningom hunnit komma fram till där vi stod och väntade på dem. De blev mycket överraskade att plötsligt bli hälsade på tibetanska av Lodru, och inte minst att en av västerlänningarna talade försåtlig tibetanska. Och ännu mer överraskade blev de att i det fortsatta samtalet notera att de hade gemensamma tibetanska vänner - och till och med minnen från olika kloster. Efter kanske en halvtimme eller så var det dags för våra nya vänner att fortsätta mot okänt mål (och liv) genom att fortsätta att gå österut utefter den vida sjön – och vi tog oss tillbaka till vårt lilla tältläger, troligen för middag e.d.
Sven Hedin organiserade fortfarande stora forskningsexpeditioner i Asien in på 1930 talet – som Nils Uddenberg också berättar om i sin bok ”Drömmaren – en bok om Sven Hedin” i bokens avsnitt II: DE TRE STORA EXPEDITIONERNA. I kapitlet ”Kartritaren” noterar dock Uddenberg på sidan 115 att efter den andra stora expeditionen - som vi har tangerat ovan (och som avslutades med en storståtlig ankomst hem till Stockholm 17 januari 1909 då ”Sven Hedin mottogs som nationalhjälte” - så ledde han först tjugo år senare en större expedition igen till Asien. Men det blev till Mongoliet och Xinjang. Och så tillägger Uddenberg: Till Tibet återvände han aldrig.
För läsare av Norbu och andra intressenter av Sven Hedins resor till Asien - inklusive expeditionerna till Tibet - rekommenderas Nils Uddenbergs bok varmt.
Uno Svedin
Artikeln är tidigare publicerad i NORBU, Svensk-tibetanska Skol- och Kulturföreningens medlemstidning. Medlemmar får tidningen i brevlådan. Du kan stödja föreningen genom att bli medlem.
